Stress

Det här är stress och så påverkar det kroppen

 

Att uppleva stress är en naturlig del av livet. Alla drabbas vi då och då av krävande situationer då kroppen behöver mobilisera kraft för att lösa problemet. Så länge stressen är kortvarig och det finns möjlighet till återhämtning efteråt så är det en sund och naturlig reaktion, men om stressen blir långvarig utan möjlighet till vila kan den göra oss sjuka.

 

Stressreaktioner är en del av vår överlevnadsinstinkt. Förr i tiden när vi ställdes inför en hotfull situation, till exempel att vi blev attackerade av ett vilt djur, behövde kroppen snabbt mobilisera energi för att bemöta faran genom att bekämpa den eller fly från den. Den så kallade kamp- och flyktresponsen. Det är helt enkelt en metod som kroppen använder för att hålla oss vid liv. I dag är de fysiska farorna betydligt mer sällsynta men kroppens stressreaktioner finns kvar och reagerar på andra saker som vi uppfattar som faror. Vad vi upplever som stressigt skiljer sig från person till person, men de vanligaste stressituationerna i livet är hög arbetsbelastning och korta deadlines på jobbet, ohälsosam arbetsmiljö, ont om tid för att sköta sysslor som rör hem och familj, konflikter på jobbet eller privat, höga krav, separationer, arbetslöshet, ekonomiska problem, anhörigs sjukdom m.m. Även om de här situationerna inte är direkt livshotande uppfattar hjärnan dem som hot som behöver bemötas med en stressrespons. Hjärnan kan heller inte skilja på verkliga och tänkta hot så om vi oroar oss och tänker tankar som ”jag klarar inte av det här” kommer kroppen även då att ta det som ett hot och bemöta det med stress.

 

Det här händer kroppen vid stress

När vi står inför vad vår hjärna tolkar som ett hot larmar den genast vårt sympatiska nervsystem. Det är en del av vårt autonoma nervsystem som styr andning, blodtryck, puls och andra funktioner vi inte kan påverka medvetet. Det sympatiska nervsystemet säger åt kroppen att utsöndra stresshormoner som adrenalin, kortisol och noradrenalin i blodet. De hormonerna har som uppgift att höja vår puls och vårt blodtryck, se till att musklerna får mer blod och energi att agera, medan de delar av vår kropp som inte behövs för att kämpa eller fly, t.ex. matsmältningen och huden, nedprioriteras. Vi blir även mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar snabbare. Vår kropp görs helt enkelt redo att fysiskt ta itu med den hotfulla situationen.

 

Spela död-reaktionen

Ett annat sätt att reagera på stress är det som kallas för spela död-reaktionen. Om hjärnan uppfattar att situationen är för svår för att lösa med kamp eller flykt kan den istället välja att spela död för att undkomma faran. Kroppen bromsar då in energin och vi känner trötthet, yrsel, svimningskänslor och svaghet i musklerna. Vi påverkas även mentalt, till exempel genom att vi vill isolera oss och vara ifred. Vi känner oss dessutom trötta, nedstämda, sorgsna och i större behov av tröst (till exempel via mat eller alkohol).

 

Därför kan vi bli sjuka av stress

Så länge stressen är kortvarig (stressituationer som bara varar i några minuter eller timmar) och det finns tid för återhämtning, kan kroppen hantera stressen. Det är när de stressfulla situationerna blir långvariga som det blir skadligt för oss. Muskler som spänts under längre tid börjar göra ont, blodtrycket ligger högt, magen krånglar och de stresshormoner som utsöndras i blodet påverkar med tiden vårt minne och vår koncentrationsförmåga. Långvarig stress sliter på kroppen, gör att vi lättare drabbas av värk och infektioner, orsakar sömnsvårigheter, nedstämdhet, depression och utmattningssyndrom. Det kan även orsaka fibromyalgi och hjärtinfarkt.

 

Vikten av återhämtning

Den kraftmobilisering som stress utlöser är värdefull när den löser en hotfull situation men efteråt måste vi vila och få återhämta oss så att kroppen åter får balans och alla biologiska funktioner får det utrymme de behöver. Därför är vila och återhämtning viktigare än någonsin när vi upplever stress i våra liv.