Närstående vid smärta

Vad kan jag som närstående göra?

  • Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska hjälpa till eller om man ska gå undan. Vid en akut smärta så är det naturligt att man hjälper till och tar hand om den som är skadad. Vid långvarig smärta så kan för mycket hjälp passivisera din närstående och mer lidande skapas. Balansen i förhållandet blir ojämn. Känslan av att inte kunna hjälpa till hemma kan ge skuldkänslor, ilska och sorg över hur livet är. Det kan leda till att man antingen tar i för mycket och kör över sig själv och blir liggande i flera dagar eller att man drar sig undan och isolerar sig.
  • Rehabiliteringen kräver mycket energi och engagemang och gör att man ofta blir mycket tröttare. Smärtan kan öka över en tid, vilket har förklarliga orsaker. Det behövs tid för kroppen att anpassa sig efter nya förutsättningar.
  • Rehabiliteringen ger nya insikter och man övar på nya strategier. På Rehabakademin gör patienten sina egna konkreta målformuleringar kring vad som behöver förändras för att få en bättre livskvalitet. Som närstående är det naturligt att önska att smärtan försvinner, men det är sällan vi klarar det.

Vårt fokus, vilket kan vara nog så viktigt, är att ge den som har långvarig smärta nya strategier för att kunna göra det som personen vill kunna göra i vardagen. Fokus ligger på funktionsökning, att hitta en mer jämn aktivitetsbalans, öka aktivitetsförmågan och inte låta smärtan styra för mycket i livet.

  • Det finns ett positivt samband mellan det vi gör och vår hälsa. Engagemang i aktiviteter förändrar både biologiska-, psykologiska och sociala faktorer som påverkar smärtupplevelsen. Tänk på att ha något meningsfullt att göra är viktigt för alla, dela gärna upp ansvaret hemma efter nuvarande förmåga. Checka med jämna mellanrum och öka successivt ansvarsområdena hemma.
  • Det kan vara en sorg att inte klara av det man tidigare klarat av. Uppmuntra till all form av rörelse, vardagsmotion och avslappningsövningar de kommer lära sig på Rehabakademin. Att röra på sig påverkar hjärnan och kroppen. Det gör att vi mår bättre psykiskt och fysiskt.
  • Rutiner ni har haft i vardagen behöver troligtvis omprövas och kräver att både du som närstående behöver se över vad ni kan förändra tillsammans. Stötta till hållbara dagliga rutiner och tydlig dygnsrytm när det gäller sömn, måltider, arbete/studier, fysisk aktivitet och umgänge som kan bidra till en jämn aktivitetsnivå. Din närstående kan ibland behöva bromsas från att göra många saker under en och samma dag och behöver ibland uppmuntras till att göra mer. Man kan även hjälpa till med att påminna om pauser, göra en sak i taget, planera lagom stora aktiviteter t ex bara dammsuga ett rum i taget, utvärdera och lägga till aktiviteter efter hand. Om du upplever att din närstående är passiv, försök att se det som den närstående har gjort under dagen och uppmuntra det hon/han har åstadkommit.
  • De flesta med långvarig smärta kan uttrycka att när de har roligt så kan de nästan glömma bort att de har ont. Det är mycket viktigt att fortsätta göra aktiviteter som man upplever är lustfyllda. Om det så är att umgås med vänner, fiska eller plantera. Se ifall ni kan göra trevliga saker tillsammans och hitta vägar till glädje. Vad har ni tidigare tyckt om att göra, kan man göra det i mindre skala eller på något annat sätt? Kan det göras över kortare tid? Hellre göra lite än inget alls. T ex. gå en promenad på 15 min istället för 1,5 timme. Under en läroprocess kommer man ibland att misslyckas men det tillhör en läroprocess, försök då igen och gör på ett annat sätt och igen och igen.
  • Många med långvarig smärta tackar nej till olika typer av aktiviteter. Det kan innebära att man drar sig undan socialt och ökar risken för nedstämdhet och isolering. Uppmuntra gärna till kontakt med vänner, arbetskamrater, anhöriga etc.

Tänk på att rehabiliteringen bara är en början på en större förändring och att ni tillsammans kommer få fortsätta denna process.

Ladda gärna ner vår broschyr