Utmattningssyndrom

Vad är utmattningssyndrom?

I dag har stressrelaterad ohälsa blivit den vanligaste orsaken till att vi svenskar blir sjukskrivna. Den psykiska ohälsan har ökat stort de senaste åren, enligt Försäkringskassan har ökningen varit 59 % mellan 2010 och 2015, och av de diagnoserna är det anpassningsstörningar och stressreaktioner som har ökat mest med 119 % under samma tidsperiod. Fler och fler blir sjuka av långvarig stress och utmattningssyndrom har blivit en allt vanligare diagnos.

 

Här ska vi gå igenom vad utmattningssyndrom beror på, hur diagnosen ställs och vad det är som händer i kroppen när vi drabbas av utmattningssyndrom.

 

Långvarig stress leder till utmattning

Stress benämns ofta i negativa termer men det är faktiskt en naturlig reaktion som har utvecklats för att skydda oss mot faror. När vi ställs inför ett hot utlöser hjärnan en stressreaktion som säger åt kroppen att mobilisera inför att antingen försvara oss mot hotet eller att fly ifrån det. Stresshormoner som kortisol, adrenalin och noradrenalin frigörs och kroppens funktioner omprioriteras för att fokusera energi till att bemöta hotet. De funktioner som inte behövs för att ta itu med hotet, till exempel matsmältningen, immunförsvaret och fortplantningen, dras ner på sparlåga medan pulsen och blodtrycket ökar för att ge musklerna mer energi. Vi blir dessutom mindre känsliga för smärta, blodet koagulerar snabbare för att snabbare kunna läka blödande sår och även hjärnan påverkas. Våra kognitiva förmågor (minne, logik etc.) nedprioriteras och vi har fullt fokus på faran vi står inför. Vi blir även mer fokuserade på hotfulla saker, känner oss räddare och mer fientliga.

 

Det här är en överlevnadsstrategi vid tillfälliga hot där vi behöver snabb energi och sedan kan återhämta oss. Problemet är att den här stressreaktionen inte är så lämpad för det vi upplever som hot i dagens moderna värld. Kroppens stressreaktion är inte menad att vara längre än minuter eller timmar, men när vi ställs inför det vi upplever som hot i dag, som till exempel hög arbetsbelastning på jobbet, relationsproblem och ekonomiska bekymmer, kan stressreaktionen vara i veckor och månader, till och med år. En så långvarig stressreaktion utan möjlighet till återhämtning blir för mycket för kroppen och kommer med tiden att leda till utmattning och sjukdom.

 

Gör vårt självtest för utmattning

 

Utmattningssyndromets tre faser

Utmattningssyndrom på grund av långvarig stress är en lömsk sjukdom som oftast kommer smygande. Symptomen kommer gradvis och om du är på väg att drabbas kan du ha svårt att upptäcka det själv. Det är vanligt att besvären ökar med tiden, tills det har gått för långt och du inte längre orkar; det som brukar kallas för att gå in i väggen.

 

Utmattningssyndrom brukar delas in i tre faser:

  • Förstadiet. Om du är utsatt för långvarig stress kommer du att börja känna av fysiska och psykiska symptom. De här symptomen varierar mellan olika personer men vanliga tecken är bland annat magproblem, återkommande muskel- och huvudvärk, problem med att fokusera och att komma ihåg saker, ett lättretligt humör, sömnproblem, extrem trötthet, hjärtklappning, ångest, oro och nedstämdhet. Det här är varningssignaler på att du är överbelastad och behöver återhämtning. Många tar de här signalerna på allvar och gör de förändringar som behövs för att skapa balans mellan stress och återhämtning, och därmed mår bättre. Tyvärr är det även många ambitiösa och duktiga personer som börjar känna skuld och känslor av misslyckande när de inte orkar lika mycket längre, och istället för att vila så börjar de jobba mer och dra ner på sömn, umgänge, privatliv m.m. för att orka och hinna med. När de inte gör något åt varningstecknen, utan istället ökar pressen, så riskerar de att gå in i nästa fas.

 

  • Akutfasen. Medan det fortfarande går att ha ett fungerande vardagsliv i förstadiet, innebär akutfasen att du inte fungerar alls. Den här fasen brukar i folkmun kallas för att gå in i väggen. Om du når den här fasen kommer du att få problem med att fungera i vardagen. För många drabbade innebär det att det blir svårt att göra vanliga saker som att gå upp ur sängen, delta i ett samtal, handla, betala räkningar, läsa och så vidare. Om du når den här fasen så har du drabbats av utmattningssyndrom och behöver hjälp. Förutom professionell hjälp med behandling och rehabilitering så behöver du även mycket stöd och förståelse från människorna omkring dig.

 

  • Återhämtningsfasen. Har du gått in i akutfasen så behöver du vila, behandling och rehabilitering för att kunna komma tillbaka igen. Hur din behandling ser ut kan variera beroende på hur svåra dina problem är och hur länge de har pågått, men vanligtvis handlar det om en kombination av sjukskrivning och återhämtning, samtalsstöd och terapi, fysioterapi och avslappningsövningar, läkemedelsbehandling och arbetsträning. Återhämtningen och rehabiliteringen hjälper dig att komma på fötter igen, men under återhämtningsfasen kommer du fortfarande att känna dig trött, ha svårt med minne och koncentration och känna dig stresskänslig. Ju längre återhämtningsperiod, desto mer normalt kommer du att kunna fungera igen. Utmattningssyndrom brukar ofta medföra en ökad stresskänslighet, även när alla andra symptom har försvunnit, och de som drabbats brukar bli mer uppmärksamma på varningstecknen.

 

Så här ställs diagnosen utmattningssyndrom

Tidigare användes termer som bland annat utbrändhet och utmattningsdepression för att beskriva stressrelaterad psykisk ohälsa, men sedan 2005 har Socialstyrelsen använt diagnosen utmattningssyndrom (UMS) och givit den följande fem diagnoskriterier som behöver vara uppfyllda för att diagnos ska ställas:

 

  1. Att du har haft fysiska och psykiska symptom på utmattning under minst två veckor. Symptomen har utvecklats på grund av stressfaktorer som du utsatts för under minst sex månader.
  2. Tydlig brist på energi, främst då psykisk energi, till exempel minskad motivation och företagsamhet, låg psykisk uthållighet och ett större behov av återhämtning efter psykisk belastning.
  3. Att du har haft minst fyra av följande symptom dagligen under två veckors tid: minnesstörningar eller koncentrationssvårigheter, tydligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under press, känslomässig labilitet eller irritabilitet, sömnsvårigheter, tydlig kroppslig svaghet eller trötthet, fysiska symptom som värk, hjärtklappning, bröstsmärtor, mag- och tarmproblem, yrsel eller ljudkänslighet.
  4. Att dina symptom orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller en försämrad funktion i ditt arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
  5. Att dina symptom inte beror på någon substans, till exempel missbruk eller medicinering, eller någon somatisk sjukdom/skada, till exempel hypothyreoidism, diabetes eller infektionssjukdom.

 

Diagnosen för utmattningssyndrom kan endast användas om det inte finns någon depression. Om du skulle ha en depression som är orsakad av utmattning på arbetet används diagnosen utmattningssyndrom endast som tilläggsdiagnos.

Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom som ställer till med stora problem för såväl den som drabbas som för arbetsgivaren och samhället. Att kunna förebygga stressen som orsakar den är mycket viktigt för att undvika att fler drabbas och de som väl insjuknar i utmattningssyndrom behöver lång återhämtning och mycket stöd för att kunna komma tillbaka igen.