Närstående vid utmattning

Vad kan jag som närstående göra?

  • Ha tålamod och var ett stöd för minnet när det behövs. Den som har utmattningssyndrom har ofta svårt att minnas information, glömmer bort saker som ska göras och kan komma av sig mitt i en uppgift eller aktivitet. Det kan vara en hjälp om föremål läggs tillbaka på "sin plats". En gemensam, översiktlig kalender och att hjälpas åt att skriva upp det som behöver minnas kan vara bra strategier.
  • Det är ofta ansträngande och utmanande att byta fokus mellan olika uppgifter och att komma tillbaka till en avbruten uppgift. Välj om möjligt att inte be om saker eller ge information när personen håller på med något annat. Återkom hellre senare eller skriv en lapp.
  • Den som har utmattningssyndrom har svårare att koncentrera sig längre stunder och har lättare för att distraheras av såväl ljud som rörelser. Det finns därför ofta ett ökat behov av att kunna arbeta ostört och ifred.
  • Tänk på att försöka hushålla med kraftresurserna. Planera aktiviteter och utföranden och lägg in regelbundna pauser. Undvik att lägga på mer än vad som planerats, gränsen för vad personen orkar kan vara närmare än man tror. Det kan till exempel vara bättre att utföra mathandlingen som en separat aktivitet med vila före och efter istället för att "passa på" på vägen hem från läkarbesöket.
  • Den som har utmattningssyndrom blir ofta trött fort, vare sig det gäller fysisk eller mental ansträngning. Det tar även längre tid än tidigare att återhämta sig efter en ansträngning. Det behöver inte vara skadligt att anstränga sig mer ibland för att känna om gränsen för orken har förändrats. Det bör dock inte ske för ofta.
  • Hjälps åt att planera fördelningen av familjeuppgifterna, t ex städa, tvätta, handla. Den som har utmattningssyndrom kan ha svårt att själv prioritera det som är viktigt och att begränsa sina insatser. Den drabbade har nästan alltid dåligt samvete över att inte kunna och orka lika mycket som vanligt. Ibland kan man som anhörig behöva vara extra bestämd med att avlasta och utföra en uppgift som den utmattade av vana alltid brukar göra.
  • En tydlig dygnsrytm, stödjande rutiner och ett jämnt aktivitetsupplägg för sömn, måltider, fysisk aktivitet, fritidsaktiviteter och arbete är generellt hjälpsamt för ett tillfrisknande. Ta hänsyn till behov av regelbundenhet och påminn om vilopauser.
  • Fysisk aktivitet är en viktig faktor för tillfrisknandet men behöver stå i relation till den utmattades förmåga. Hårdträning som konditionsträning eller styrketräning har dock inte visat sig ge bättre resultat vid en utmattning. Kanske kan du som närstående följa med på dagliga promenader. Gärna i en lugn miljö.
  • Den som har utmattningssyndrom och som deltar i en rehabilitering brukar få många nya tankar om vem hen är, hur hen gör och tänker kring aktiviteter, eget beteende, prioriteringar, vilka roller hen har, hantering av krav och förväntningar etc. En del har lättare för att ta till sig nya stresshanteringsmetoder och tillämpa dem i vardagen. För andra är det svårare och många faller lätt tillbaka i gamla mönster, åtminstone i början. Det är ofta mycket som behöver förändras och alla varaktiga förändringar tar tid. Fråga gärna hur det går och vilka sätt att hantera stress som lärs ut. Kanske kan ni hjälpas åt.
  • Personen som genomgår rehabilitering uppmuntras att börja se till egna behov, lyssna på kroppens signaler, sätta tydligare gränser, vara mer förlåtande och generös mot sig själv. Detta kan ofta kännas ovant för såväl personen själv som omgivningen. Stötta gärna den drabbade i denna process och ge utrymme för egen tid.
  • Ibland kan man som närstående bli besviken när den som har utmattningssyndrom inte längre presterar lika mycket som tidigare. Man kanske är van vid att göra mycket tillsammans, van vid att den drabbade vanligtvis sköter mer av hushållsarbetet, tar hand om barnen, planerar familjens aktiviteter. Ibland kan det leda till behov att mer varaktigt tänka annorlunda om krav på prestation. I vissa fall kan förändringsprocessen leda till slitningar och relationssvårigheter. Förändringar hos den utmattade innebär även förändringar för närstående.
  • Under rätt förutsättningar återfår personen allt mer energi och förmåga att hantera arbetet och privatlivet. Prognosen för förbättring är nästan alltid god även om det kan ta tid att återhämta sig och en viss känslighet för stress kanske består.

     

     

 

Ladda gärna ner vår broschyr