Arbetsmiljö

KASAM för bättre psykiskt välmående

I takt med att allt fler blir sjukskriva på grund av stress och psykisk ohälsa letar läkare och forskare efter sätt att vända den här utvecklingen. Det räcker inte bara med att identifiera de bakomliggande orsakerna, man behöver även jobba aktivt och förebyggande med faktorer som främjar det psykiska välmåendet. En av de här friskfaktorerna som har en stor inverkan på hur vi tacklar stress och jobbiga situationer är KASAM – känsla av sammanhang.

Ett förhållningssätt till livets svårigheter

Begreppet KASAM (på engelska SOC – Sense of Coherence) myntades av den amerikansk-israeliske sociologen Aaron Antonovsky. I sitt arbete upptäckte han att ungefär en tredjedel av de judiska kvinnor som överlevde koncentrationslägren under andra världskriget hade en bra psykisk hälsa, trots att de varit med om något av det mest fruktansvärda en människa kan råka ut för. Antonovsky blev intresserad av fenomenet, och började undersöka vad som gjorde de här kvinnorna så psykiskt tåliga. Det han upptäckte var skillnader i hur de hade hanterat de upplevelser de varit med om. De som hade en bra psykisk hälsa hade alla en hög känsla av sammanhang.

Sammanhangets beståndsdelar

Antonovsky bröt ner den här känslan av sammanhang i tre delar:

• Begriplighet – vår förmåga att förstå, förklara och bedöma olika händelser, framför allt de oväntade

• Hanterbarhet – vår förmåga att hantera de här händelserna utan att känna att vi blir offer för omständigheterna

• Meningsfullhet – vår förmåga att känna delaktighet, se en mening, känna att vi kan påverka situationen och att den är värd att investera vår energi i

Balansen mellan de här tre delarna påverkar hur vi hanterar svåra och stressiga situationer och hur de får oss att må. Antonovsky själv ansåg att meningsfullhet var den viktigaste delen eftersom personer som känner mening kämpar även när de inte vet hur de ska hantera en situation.

Ha delade även upp KASAM i stark och rigid. Skillnaden mellan dem är att den som har en stark KASAM utstrålar lugn medan den som har en rigid tror att den förstår allting och att alla problem går att lösa. Den som har en rigid KASAM kan därmed få svårt att anpassa sig till nya situationer och kan drabbas hårt om den bild man har byggt upp sitt liv på förändras.

Olika stressorer

I sitt arbete med KASAM delade Antonovsky in livet i tre olika stressorer som påverkar vårt psykiska välmående.

• Kroniska stressorer – det som påverkar oss under en stor del av livet, till exempel långvarig sjukdom, mobbing etc. En person med stark KASAM kanske tacklar det genom att ta en dag i sänder medan en person med svag fokuserar på det lidande och de problem stressen orsakar.

• Livshändelsestressorer – sådant som vi alla drabbas av under livet, som till exempel skilsmässa, bli uppsagd, dödsfall m.m. En person med stark KASAM känner sorgen och smärtan men tar tag i situationen. Någon med svag kanske istället känner ångest och övergivenhet samt fastnar i passivitet och förnekelse.

• Dagliga hinder och stressfaktorer – de saker som inte påverkar vår långsiktiga situation, som till exempel stressiga dagar, enskilda konflikter, mindre olyckshändelser etc. Här har vår KASAM inte någon större påverkan. Det är när händelser blir en återkommande del av vårt liv de blir kroniska stressorer.

Stärka sin KASAM

Även om det låter som känslan av sammanhang är ett medfött drag går den att utveckla och stärka med stresshantering. Med hjälp av lösningsfokuserade metoder lär man sig att se möjligheterna och att fokusera på det som fungerar.

Det är även viktigt att arbetsplatsen jobbar med KASAM som en hälsofrämjande friskfaktor. Till exempel genom att skapa tydliga strukturer som skapar begriplighet, se till att det finns resurser som gör situationen hanterbar och se till att det finns en meningsfullhet i arbetsuppgifterna så att de utmaningar och stressituationer man ställs inför känns värda ens engagemang. Med rätt förhållningssätt går det att stärka alla människor i organisationen.