Unga vuxna

Högskolestudenter mår psykiskt sämre – så kan vi vända utvecklingen

Efter att larmrapporter visat att den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat dramatiskt de senaste tio åren, kommer nu liknande signaler från högskolor och universitet. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till studenthälsan och nästan varannan student säger sig ha besvär med stress, depression, oro och ångest. Motsvarande siffra för yrkesarbetande i samma ålder är en tredjedel av de tillfrågade.

 

Stress, nedstämdhet och utmattningssyndrom kan leda till försämrade studieresultat, minskat engagemang och att man får problem när man kommer ut i yrkeslivet. Psykisk ohälsa innebär även mycket personligt lidande och kan leda till självmordstankar. Därför är det viktigt att gå in med förebyggande insatser som når studenterna och hjälper dem att må bättre.

 

Orsakerna till att studenterna mår allt sämre

Precis som med ökningen av barn och unga som mår sämre inombords är det svårt att peka på de exakta orsakerna till varför även studenterna drabbas. Studietiden innebär ofta stora omställningar med ny miljö, nya människor och nya krav. Till det kommer en oro över ekonomin och studieresultaten och naturligtvis också över den osäkra samt ständigt föränderliga arbetsmarknaden. Precis som med skolbarnen känner studenterna att kraven ökar och förändras så snabbt att det är svårt att förbereda sig för framtiden. Allt det här kan påverka den psykiska hälsan.

 

Psykologiska interventioner för bättre psykisk hälsa

Så länge som det är svårt att hitta direkta orsaker till den ökande mentala ohälsan är det viktigt att satsa på förebyggande åtgärder. Det vetenskapliga underlaget för vilka effekter olika insatser ger är fortfarande begränsat, och precis som med insatserna i skolan behövs det mer forskning för att kunna hjälpa på bästa sätt, men det finns några typer av insatser som har visat sig vara effektiva. Interventioner som till exempel KBT (kognitiv beteendeterapi) och mindfulness, har visat sig ge långvariga effekter. Främjande insatser gav vid uppföljning effekt i upp till sex månader och preventiva interventioner i upp till ett år. För stress minskade symptomen i upp till sex månader, för ångest upp till ett år och för depression kvarstod symtomminskningen i upp till 18 månader. När det gäller copingförmågan så stannade den kvar i upp till sex månader.

 

Vad de olika insatserna innebär:

 

  • KBT. Kognitiv beteendeterapi är en målorienterad behandlingsform där terapin syftar till att nå ett visst resultat som satts upp från början, till exempel minska sin ångest eller stress, få bättre sömn, bli av med en fobi, sluta röka etc. Man ringar in problemet och jobbar aktivt med tankar, känslor och beteenden för att se varför man tänker och reagerar som man gör. Utifrån det kan man sedan förändra sina tankemönster och vanor för att få ett bättre liv. Eftersom metoden har ett tydligt mål kan man hela tiden följa upp terapin för att se vilken effekt den ger och om någonting behöver justeras i den.

 

  • Mindfulness. Eller medveten närvaro som det också kallas, är en meditationsform som går ut på att fokusera på det som händer i stunden, till exempel sin andning eller kroppsliga förnimmelser, utan att döma eller värdera det man upplever. Eftersom en stor del av den stress vi upplever kommer från våra tankar och att vår kropp reagerar med samma stressreaktion oavsett om vi befinner oss i en jobbig situation eller oroar oss över att den ska inträffa, så är mindfulness är bra verktyg för att lära sig att få kontroll över sina tankar och reaktioner. Något som leder till mer lugn i livet. Övningarna hjälper också till så att man kan bli medveten om automatiska beteenden så att man kan tänka nytt och ta klokare beslut samt ger en ökad självkännedom så att man tidigare upptäcker kroppens och hjärnans signaler.