ArbetsmiljöStressUtmattningssyndrom

Fysisk aktivitet mot stress och vid utmattningssyndrom

Stressreaktioner har sedan människans tidiga dagar varit ett effektivt verktyg för att ta itu med tillfälliga hot. När vår hjärna uppfattar en fara säger den åt kroppen att ändra prioriteringar och att mobilisera energi så att vi snabbt kan bekämpa eller fly från det som hotar oss. I dagens samhälle ser det vi uppfattar som hot annorlunda ut. Vår hjärna tolkar problem med till exempel jobb och relationer på samma sätt som en fysisk attack och skickar samma signaler om stresspåslag till kroppen. Dagens stress går sällan att lösa genom kamp eller flykt och det är lätt att vi då hamnar i en långvarig stressituation utan möjlighet till återhämtning. Den kroppsliga reaktion som hjälper till att ta itu med faror på kort sikt kan om den fortgår orsaka problem på längre med symtom som muskelvärk, magproblem, infektioner, kognitiva problem, utmattningssyndrom och depression, inte sällan med långtidssjukrivningar och behov av rehabilitering som följd.

 

Sjukfrånvaron på grund av den här typen av mental ohälsa blir ett allt större problem och sjukskrivningarna på grund av utmattningssyndrom har ökat kraftigt. För att råda bot på det här problemet forskas det mycket om hur man kan förebygga stress. En metod som har visat sig vara verksam för att förebygga och behandla stress är fysisk aktivitet.

 

Fysisk aktivitet i stressförebyggande syfte

Att röra på sig har som vi redan vet en rad positiva effekter på kroppen. Regelbunden fysisk aktivitet ger oss bättre hälsa, ork och uthållighet. Fysisk aktivitet motverkar även flera av stressens negativa effekter och gör oss mer stressresistenta.

 

  • När vi motionerar stiger nivåerna av stresshormonet kortisol på samma sätt som vid en stressituation initialt. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar stresshormonerna på ett positivt sätt genom att kroppen tränas i att snabbt sänka nivåerna igen. På så sätt gör motion oss mer stresståliga.

 

  • Stress höjer blodtrycket, kolesterolet och blodsockret men fysisk aktivitet har en balanserande effekt på dessa. Fysisk aktivitet stärker dessutom vårt immunförsvar, vilket är motsatsen till vad stress gör.

 

  • Hippocampus och frontalloben är några av hjärnans stressbromsar som spelar en viktig roll i att hålla ner vår stressnivå. Forskning visar att fysisk aktivitet stärker de delarna av hjärnan. Träning tycks stimulera nybildningen av hjärnceller samtidigt som det bildas nya blodkärl i frontalloben.

 

  • Fysisk aktivitet har en skyddande effekt mot panikångest men även mot mildare typer av ångest.

 

  • Signalsubstanserna serotonin och noradrenalin ökar vid fysisk aktivitet. Det är samma ämnen som ökar vid behandling med antidepressiva SSRI-preparat. Även produktionen av endorfiner ökar.

 

Fysisk aktivitet som en del av rehabiliteringen vid utmattningssyndrom 

Har man redan drabbats av utmattningssyndrom går det även att använda fysisk aktivitet som en del av behandlingen och vägen tillbaka till ett fungerande liv. Vid utmattning svarar dock inte kroppen på fysisk ansträngning så som vi är vana. Man har en sänkt stresströskel och ofta ett stort behov av vila och återhämtning. Den fysiska aktiviteten behöver därför doseras efter den utmattades förutsättningar. Om man tränar på en högre nivå än kroppen just nu klarar av är risken stor att utmattningssymptomen istället ökar.

Ofta behöver man se över sin aktivitetsbalans över tid och även skapa utrymme för vila och återhämtning.

Att dela upp den fysiska aktiviteten så att man gör något under veckan alla dagar, och även att dela upp och sprida den fysiska aktiviteten över dagen kan vara hjälpsamt, och förstås att välja någon form av fysisk aktivitet som man tycker om. Det är viktigt att långsamt trappa upp den fysiska aktiviteten med hänsyn till mående och ork.  Det kan vara klokt att ta professionell hjälp om man tycker det är svårt att komma igång och att hitta den nivå för fysisk aktivitet som fungerar.