Aktuellt

Därför ökar den psykiska ohälsan hos unga

Den psykiska ohälsan hos barn och unga vuxna ökar kraftigt. Enligt Socialstyrelsen har den de senaste tio åren ökat med 100 % hos barn mellan 10-17 år, och med 70 % hos unga vuxna i åldern 18-24 år. Det är framför allt depressioner och olika ångestsyndrom som ligger bakom ökningen. Sammanlagt rör det sig om cirka 190 000 unga som lider av psykisk ohälsa. Största gruppen är unga kvinnor i åldern 18-24 år (ungefär 63 000 personer).

 

Ska man kunna få stopp på den här ökningen behöver man titta på orsakerna bakom och vad man kan göra för att vända utvecklingen.

 

Hur den psykiska ohälsan påverkar barn och unga

Att så många unga mår dåligt inombords har flera allvarliga konsekvenser. En av dem är att det påverkar studierna negativt. Vanliga symptom för den här typen av diagnoser är bland annat kognitiva problem som dåligt minne och svårigheter att koncentrera sig, även utmattning och bristande motivation är vanligt. Det här gör det naturligtvis svårt att hänga med i skolan, och det har också visat sig i Socialstyrelsens undersökningar. Man följde till exempel unga som fått vård för depression och ångestsyndrom, och efter tio år hade de en märkbart lägre utbildningsnivå än de som inte haft psykiska besvär.

 

En allvarligare konsekvens är att depressioner som inte upptäcks eller behandlas ökar risken för självmordstankar och självmordsförsök. Hos pojkar i åldern 10-17 år som lider av depression eller ångest är självmord 25 gånger vanligare jämfört med jämngamla pojkar utan diagnos.

 

Orsakerna bakom den ökade psykiska ohälsan

Det är fortfarande inte helt klarlagt vad det är som ligger bakom den här ökningen, men det finns vissa faktorer som skapar oro och stress hos unga och som kan få dem att må dåligt.

 

  • Ändringar inom skolan. Sedan 1990-talet har den svenska skolan genomgått flera olika förändringar som bland annat kommunaliseringen, friskolereformen, nya invecklade betygsystem m.m. Enligt undersökningar har prestationerna i skolan försämrats under samma period. Även andelen elever som känner sig stressade har ökat. Högre studiestress och brister inom skolan är troligtvis en av orsakerna bakom den ökade psykiska ohälsan hos unga.

 

  • Oro inför framtiden och utmaningar på arbetsmarknaden. Det ställs allt högre krav på att man ska ha en bra utbildning och hög kompetens för att få ett jobb. Dessutom förändras kraven ständigt. Många unga känner sig oroliga och pressade att få bra betyg och att välja rätt utbildning för att kunna ha en framtid på arbetsmarknaden.

 

  • Ekonomisk utsatthet. Medan de ekonomiskt utsatta familjerna har minskat i Sverige har de ekonomiska glappen ökat, det vill säga familjens inkomst i relation till den övriga befolkningen. Det är oklart hur det här påverkar barnen i familjen, men det kan vara en orsak till att de mår sämre.

 

En bra nyhet är att relationerna inom familjen överlag är oförändrad eller bättre. Andelen unga som har svårt att prata med sina föräldrar har inte ökat och föräldrarnas uppfostran har blivit mindre auktoritär, vilket minskar risken för psykisk ohälsa.

 

Digitaliseringen och sociala medier får ofta skulden för hur unga mår men än är det oklart hur det påverkar. Den forskning som finns hittills visar på både positiva och negativa effekter.

 

Så får vi barnen att må bättre

Det behövs mer kunskap om vad som ligger bakom ökningen av unga som mår dåligt men det är viktigt att både skolan och föräldrarna får mer stöd och kunskap för att tidigt kunna upptäcka och förebygga psykisk ohälsa hos unga. Vad vi alla kan göra för barnen är att finnas där för dem. lyssna, och låta dem berätta själva om vad som får dem att må dåligt och vad de behöver för att få sinnes- och studiero.