ArbetsmiljöErgonomi

Bra arbetsmiljö och ergonomi vid den egna arbetsplatsen

Ergonomi handlar om hur arbetsplatsen och miljön anpassas så att den inte sliter på kroppen eller orsakar skador. Det handlar bland annat om arbetsställningar och lyft men även om ljud, ljus, inomhusklimat och stress. De flesta av dagens arbetsuppgifter sker vid skrivbord och felaktiga positioner har en negativ inverkan på muskler, kotor och leder. Även långvarigt stillasittande är skadligt för hälsan. En bra ergonomi vid skrivbordet där man sitter och jobbar håller kroppen frisk men det gör även verksamheten mer effektiv och mer lönsam.

 

Så här skapar man mer välmående vid den egna arbetsplatsen.

 

Sitta rätt vid skrivbordet

Felaktiga och statiska ställningar är skadliga för kroppen. Så här sitter man i en sund arbetsställning vid sitt skrivbord.

 

  • Ställ in höjden på stolen så att fötterna når ner i golvet. Sitt långt in på stolen och undvik en framåtlutad ställning som belastar diskarna i ryggen.

 

  • Ställ även in bordshöjden så att en framåtlutad ställning undviks. Underarmarna ska få stöd när de hålls i 90 graders vinkel. Skrivbordet ska vara så pass djupt att hela underarmen får stöd och så att bildskärmen inte kommer för nära.

 

  • Med ett höj- och sänkbart skrivbord går det att stå och jobba. Då hamnar kroppen automatiskt i en naturlig ställning där muskler, leder och skelett belastas rätt och kroppen rör på sig på ett naturligt sätt.

 

  • Pekdon och tangentbord ska vara centrerade och nära kroppen. Sprids de ut hamnar kroppen lätt i sneda ställningar.

 

  • Bildskärmen ska vara långt in på skrivbordet. Höjden ska vara så att ögonen är i linje med skärmens övre del. Det är bra att pausa några gånger i timmen för att titta på någonting längre bort eftersom ögonen behöver variation.

 

  • Även kroppen kräver variation så det är viktigt att byta position ofta och ta pauser för att sträcka på sig samt få in rörelse.

 

 

Få in rörelse för att motverka stillasittande arbete

Människokroppen är skapt för rörelse och dagens långvariga stillasittande kan medföra att muskler och skelett förtvinar, balans och koordination försämras, samt en ökad risk för sjukdomar som hjärtproblem, diabetes och högt blodtryck. Därför är det viktigt att resa sig upp och få in rörelse med jämna mellanrum.

 

  • Ta bensträckare minst en gång var 30 minut. Det är även en bra vana att promenera runt medan man pratar i telefon eller med kollegor.

 

  • Skapa förutsättningar för återkommande rörelse. Ta till exempel trapporna istället för hissen, ha skrivaren placerad långt bort, ha ett vattenglas som behöver fyllas på ofta istället för en vattenflaska m.m.

 

  • Få in återkommande små rörelseövningar, till exempel tåhävningar, luftrodd, armsträckningar m.m. Att göra ett tiotal repetitioner varje timme tar bara en minut eller två men får in mycket återkommande och välgörande rörelse.

 

  • För att komma ihåg att ta pauser kan man använda appar eller smart placerade klisterlappar för påminnelse.

 

 

Kognitiv ergonomi

Arbetsställningar och rörelse sorteras in under vad man kallar för belastningsergonomi. Det finns även en arbetsmiljöfaktor som kallas för kognitiv ergonomi. Det handlar om hur vi tar in och tolkar information i samspelet mellan människa och teknik. I och med att tekniken blir allt mer närvarande och informationsintensiv uppstår ibland vad som brukar kallas digital stress när vi inte hinner sortera alla intryck. Ergonomiska metoder för att hantera det här är bland annat:

 

  • Skapa rutiner med särskilda tidpunkter för att läsa mejl, meddelanden m.m.

 

  • Stänga av push-notiser

 

  • Policy för hur digitala verktyg används i jobbkommunikationen

 

  • Tillgång till tysta rum där man kan få jobba ifred utan att bli störd

 

Ansvaret för arbetsmiljön

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Vid brister eller problem med arbetsmiljö och ergonomi pratar man främst med sin chef. Sker det ingen åtgärd efter det kan man prata med sitt skyddsombud eller fackförbund. Det går även att kontakta Arbetsmiljöverket om man har frågor om arbetsmiljön eller vill anmäla dåliga arbetsförhållanden.