StressUtmattningssyndrom
sympatiska nervsystemet vid stress

Så reagerar det sympatiska nervsystemet vid stress

Stress är en naturlig del av våra liv. Det är en försvarsfunktion som går igång när vi står inför en situation då vi behöver mobilisera mer energi. En viktig del av kroppens energimobilisering vid stress är det sympatiska nervsystemet. Det prioriterar om kroppens energi och funktioner så att vi kan ta itu med situationen.

Så här reagerar kroppens nervsystem när vi befinner oss i en stressig situation. Blir stressreaktionen långvarig kan det påverka vår hälsa och leda till utmattning.

 

Så här fungerar kroppens autonoma nervsystem

Kroppens nervsystem har som uppgift att förmedla signaler mellan kroppens alla delar så att de kan samarbeta. Nervsystemet har också en viktig funktion i att styra våra sinnen och göra så att vi minns saker.

En väldigt viktig del av kroppens nervsystem är det så kallade autonoma nervsystemet. Det kallas för autonomt därför att det styr de delar av kroppens funktioner som inte påverkas av viljan. Till exempel de inre organen, andningen, tarmarnas rörelse, blodtrycket m.m. Det autonoma nervsystemet reglerar hur kroppen fungerar vid aktivitet och vila.

 

Det autonoma nervsystemets tre delar

Kroppens autonoma nervsystem består av tre delar: det sympatiska, det parasympatiska och det enteriska. Det enteriska nervsystemet styr funktionerna i mag- och tarmkanalen, medan det sympatiska och det parasympatiska styr kroppens aktivitet och vila. Det är de två senare delarna som involveras när kroppen påverkas av stress. Man kan säga att det sympatiska nervsystemet är något av kroppens gaspedal medan det parasympatiska är kroppens broms.

  • Det sympatiska nervsystemet är aktivt när vi känner oss stressade eller rädda, och behöver mer kraft för att kunna slåss eller fly. Det gör det bland annat genom att öka nivån av stresshormoner, öka pulsen, styra om blodet från huden och de inre organen till musklerna, öka blodsockernivån för att ge kroppen mer energi m.m.

 

  • Kroppens parasympatiska nervsystem är aktivt när vi vilar. Det prioriterar kroppens resurser och funktioner så att vi kan återhämta oss och bygga upp kroppens resurser igen. Bland annat genom att sänka puls och blodtryck, öka tarmens och matsmältningens aktivitet och andra saker som motverkar effekterna från det sympatiska nervsystemet.

Normalt sett är de här två systemen i balans. Det ena ger kroppen kraft vid hot och stressiga situationer. Det andra bromsar upp stressreaktionen och låter kroppen återhämta sig efter pådraget. Blir det däremot mer stressfulla situationer än det finns möjlighet att återhämta sig uppstår en obalans som påverkar kroppen negativt.

 

Hur det sympatiska nervsystemet reagerar vid stress

Det sympatiska nervsystemet är som sagt kroppens gaspedal som går igång när vi står inför en situation som kräver mer kraft och energi. Det är en form av överlevnadsmekanism som ska hjälpa oss att ta itu med omedelbara hot.

När det sympatiska nervsystemet mobiliserar kroppen frigörs olika stresshormoner och ämnen som styr om kroppens funktioner och resurser. De är bland annat:

  • Adrenalin, som ger oss energi och förmågan att hålla många bollar i luften. Vi känner oss vakna och alerta.
  • Noradrenalin, som spänner både musklerna och sinnena. Vi blir på helspänn både fysiskt och psykiskt.
  • Kortisol, som hjälper oss att stänga av psykiskt och fysiskt så att vi inte känner hur stressade och utmattade vi är. Kortisol reglerar även hur kroppen omsätter socker och fett, samt hämmar inflammationer.

 

De stresshormoner och ämnen som frigörs vid stress påverkar kroppen på flera sätt:

  • Pulsen, blodtrycket och blodsockret ökar så att musklerna får mer energi.
  • Luftrören vidgas så att vi kan andas lättare.
  • Svettproduktionen ökar.
  • Vi blir mindre känsliga för smärta, och blodet har lättare för att koagulera.
  • Vår uppmärksamhet ökar, och pupillerna blir större.
  • Minnet och andra kognitiva funktioner, som att tänka logiskt, blir nedsatta.
  • Det parasympatiska nervsystemets aktivitet minskar.
  • Det delar av kroppen som inte behövs för att hantera hotet sätts på sparlåga. Till exempel huden, matsmältningen, fortplantningen m.m.

Det sympatiska nervsystemet gör på det här sättet kroppen redo att ta itu med hotet den ställs inför.

 

Långvarig stress kan leda till utmattning

Det här gaspådraget i kroppen som det sympatiska nervsystemet ligger bakom är gjort för att vara aktivt i korta perioder. Sen ska det parasympatiska nervsystemet bromsa upp och styra om kroppen mot återhämtning. När kroppens stressreaktion fungerar på det sättet är det ett effektivt sätt att hantera faror. Pågår stresspådraget däremot under en längre tid utan återhämtning kan det börja skada hälsan.

Till exempel så ska kortisolnivåerna inte ligga högt i mer än fyra timmar åt gången. Stannar det för länge i kroppen leder det istället till passivitet och trötthet. Det kan även försämra immunförsvaret. Att ha ett ständigt högt påslag av stresshormoner gör att kroppen aldrig får signalen att börja återhämta sig, och vi blir med tiden utmattade och utarbetade

 

På det här sättet leder långvarig stress till en rad med negativa effekter i kroppen. Som bland annat:

 

  • Problem med magen och matsmältningen.
  • Sömnproblem.
  • Extrem trötthet och en känsla av utmattning.
  • Skakningar i händer eller kropp på grund av höga adrenalinnivåer och ständigt spända muskler.
  • Muskel- och huvudvärk på grund av spänningar.
  • Minskad sexlust och impotens.
  • Svårläkta sår, återkommande infektioner och ökade allergiska besvär.
  • Försämrad koncentrationsförmåga, minnesstörningar och svårighet att fatta beslut.
  • Ojämnt humör.
  • Ångest, uppgivenhet och depression.

Om du går omkring med ett ständigt stresspåslag i kroppen kommer det till slut att leda till att du går in i väggen och drabbas av utmattningssyndrom. Ett tillstånd som det kan ta lång tid att återhämta sig ifrån.

 

Det här är vanliga stressfaktorer idag

Kroppens stresspåslag är i grund och botten ett sätt att överleva plötsliga hot. Att det sympatiska nervsystemet trycker gasen i botten är ett strategiskt sätt att hålla oss vid liv. Det som orsakar problem är att de hot vi stöter på i vår vardag har ändrat karaktär. Initialt utvecklades kroppens stressreaktion för att hantera plötsliga hot, som till exempel attacker från vilda djur. Vår hjärna håller spanar fortfarande efter hot för att kunna skydda oss, men i brist på djurattacker reagerar den istället på livssituationer som känns stressande. Detta kan till exempel handla om situationer på jobbet eller i privatlivet.

Sammansfattningsvis kan den stress vi möter i dag som drar igång kroppens stresspåslag till exempel bero på för höga krav och inte nog med resurser, konflikter, dålig arbetsmiljö, relationsproblem, otrygghet, brist på kontroll m.m. Inte minst i den nuvarande situationen med pandemin och hemmajobb kan det uppstå stress när gränsen mellan arbete och fritid suddas ut, när vi känner oss isolerade, saknar våra vanliga sociala nätverk och strukturer, samt oroar oss över framtiden.

Det gör att det blir ännu viktigare att reagera på kroppens stressignaler och att prioritera vila så att kroppen och hjärnan kan återhämta sig.

Vill du veta mer om hur stress påverkar din kropp och din hälsa, samt hur du kan minska på stressen i livet, kan du läsa våra inlägg Det här är stress och så påverkar det kroppen, samt  Orsakerna bakom utmattningssyndrom och hur du undviker dem.