Arbetsmiljö

Arbetsgivare vinner på att ta ansvar för arbetsmiljön och den psykiska hälsan

Det kan vara lätt att tro att sjukskrivningarna bara ökar och ökar, men sanningen är aningen mer komplex än så. Det så kallade sjukpenningtalet, ett mått som anger hur många dagar med sjukpenning eller rehabiliteringsersättning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år, minskar faktiskt. Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet ska vara högst 9 dagar till år 2020. När det målet sattes 2015 hade talet ökat kraftigt åren innan och låg på 10,3 – nu hösten 2018 ligger det på 9,7, så det pekar åt rätt håll, men det är som sagt en komplex fråga. Historiskt sett har sjukskrivningarna i Sverige varierat kraftigt, och riskerar att fortsätta svänga. En annan osäkerhetsfaktor är att de sjukskrivningar som beror på mental ohälsa ökar och det är i regel långtidssjukskrivningar med stora rehabiliteringsbehov. Det finns fortfarande mycket okunskap kring hur man förebygger och behandlar den här typen av psykiska diagnoser.

 

Ska sjukpenningtalet nå sitt mål och ha en stadig positiv utveckling behövs ett bra förebyggande arbetsmiljöarbete. Vi har kanske blivit bättre på ergonomi, att förebygga arbetsplatsolyckor och på att ta hand om våra kroppar, men när det handlar om hur medarbetarna mår i själen finns det fortfarande mycket kvar att göra. Vi vet redan att tidiga insatser är det som ger mest effekt i de här fallen. Resan från fullt arbetsför till sjukskriven för exempelvis utmattningssyndrom är lång och det finns mycket som går att göra på vägen. Framför allt i ett tidigt skede. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga den här typen av ohälsa handlar mycket om att uppmärksamma tidiga indikationer och hitta sätt att bryta ohälsosamma mönster. Något som arbetsgivare och anställda kommer att behöva samarbeta om.

 

Hur arbetsgivarna kan ta ansvar och förebygga

För en arbetsgivare har arbetsmiljöarbetet traditionellt sett mest handlat om att förebygga olyckor, tillhandahålla skyddsutrustning och utbildning etc. Med nya arbetsmiljöföreskrifter har nu arbetsgivarna även ansvar för bland annat hög arbetsbelastning, slitsamma arbetstider och kränkande särbehandling. Det här kräver en annan typ av förebyggande arbetsmiljöarbete än att sätta upp skyddsräcken och dela ut hjälmar. Det kräver förståelse, uppmärksamhet och goda kommunikationer. Som arbetsgivare finns det allt att vinna på att vara aktiv i frågan eftersom den här typen av ohälsa oftast leder till långa sjukskrivningar, produktionsbortfall och förlust av viktig kompetens.

 

Det finns tidiga indikationer på om någon håller på att förlora arbetsförmågan på grund av stress. Ska en arbetsgivare upptäcka de här tecknen behövs bra kommunikationsvägar och ett lyhört ledarskap som verkligen lyssnar av hur personalen mår regelbundet och som sedan snabbt reagerar samt gör de justeringar som behövs för att förbättra situationen.

 

Metodiken finns redan. Framgångsrika företag observerar och analyserar sina kunder och marknader för att snabbt kunna reagera på förändringar och tidiga tecken, nu behöver de vända den analytiska förmågan mot den egna arbetsstyrkan för att kunna se till att den mår och jobbar bra. Forskning visar till exempel att i organisationer där sjukskrivningar har börjat dyka upp ökar risken för ytterligare sjukskrivningar. Det kan bero på att man som överlastad eller utsatt anställd ser sjukskrivningen som en lösning när man har hamnat i en situation där man känner att man inte längre orkar eller räcker till. Här kan en arbetsgivare reagera tidigt och se det som en varningssignal på att en sjukskrivningssmitta är på väg att slå rot i verksamheten. Kanske är de bakomliggande orsakerna för mycket övertid och ansvar, ovisshet, otydliga arbetsbeskrivningar, en känsla av att man måste vara tillgänglig även utanför arbetstid och liknande som gör att man som anställd blir stressad och överbelastad. Med ett förebyggande arbetsmiljöarbete och tidiga insatser går det dock att hålla både personalen och verksamheten frisk och produktiv.